Såhär i Halloween- och skräcktider drar vi oss till minnes ett av Sveriges hemligaste band genom tiderna. I dystert dunkel, täckta av spindelväv och till bredden fyllda med allt ifrån klassisk 20-talsskräck till mer sentida sådan blev medlemmarna i Notre Dame väckta ur en drömlös sömn runt 1997. Snowy Shaw, f.d. trummis i Mercyful Fate och King Diamond satte ihop bandet han själv ville se på scen efter att ha växt upp med och dyrkat (precis som vi andra) bl.a. KISS och Alice Cooper. De andra medlemmarnas identitet förblir höljt i tystnadens mörker, och om bandet vet vi inte mycket alls utöver den spartanska utgivningen.
De gjorde endast en handfull spelningar i Sverige innan de till slut lade ner verksamheten 2004. De hade då släppt en hög med ep´s och singlar, två fullängdare (eller tre, beroende på hur man ser på det...) samt den avslutande liveskivan. Alla skivorna kan idag vara mer eller mindre svåra att få tag i förutom den sista fullängdaren (Demi Monde Bizarros), men det är värt att leta efter dem. Liveskivan är så bra att man får lust att stånga pannan blodig i bordet i takt med att skräcken krypper längs ryggraden, och debutfullängdaren ska vi inte ens prata om. Eller jo, det ska vi - Vol. 1 - Le Theatre Du Vampire är så in i nordens bra att man blir helt tandlös. Tänk er en skiva som i samma stund andas serietidningen Dracula, ren och skär King Diamond-skräck, oförblommerad ondska samt brutal och välspelad metal och sinnessjuk stämning... Rösterna...jag hör rösterna igen......får nog sluta skriva nu......
The Bells Of Notre Dame (hittepåvideo men musiken är The Real Shit!)
Bouffon, bloody bouffon
Le Theatre Du Vampire
/Alex
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar