The Poodles - detta avskyvärda band. Nu förtiden är det knappast nåt som gör mig mer upprörd i saker som gäller musik än detta bands totala fjärmande från hårdrocksvärlden. Går man in på pudlarnas hemsida finner man till sin förskräckelse detta citat:
"Vi må ha halkat ner lite, om än tillfälligt ;-), på Trackslistan men på Svensktoppen knep vi just en 4:e plats.Svensktoppen - närmare den svenska folksjälen kan vi nog inte komma. Vi kan även stolt meddela att The Poodles är det första hårdrocksbandet genom tiderna som legat på Svensktoppen!Skål ta mej fan!"
Att som hårdrockare gratulera sig själv till att ligga på fucking Svensktoppen borde rimligtvis få varje metalband med ett uns av självrespekt att fundera på att skriva in sig själva på antingen avgiftning eller mentalsjukhus. Hårdrock och metallakter ska helt enkelt inte ligga på Svensktoppen. Punkt.
Förmodligen tycker folk att jag nog tar i lite väl mycket, men det finns en gräns för just vilken grad av folklighet som hårdrocken bör ha. Fråga Lemmy om hans mål är att ligga på en lista som närmast förknippas med soggig dansbandsmusik och annat tuggummipoppande och sannolikheten för att du får ett "No fucking way!" och kompanistryk är ganska stor. Syftet med att lira i hårdrock och metalband kan ju inte enligt några måttstockar vara att ligga på Svensktoppen utan att vara skräniga, onda, högljudda, och absolut inte mainstream!
Till er som ändå lyssnar och trivs med The Poodles - vet med er att detta band upphörde att vara hårdrock det ögonblick det ställde sig på Melodifestivalens scen och sålde sig så duktigt. Hårdrock ska inte vara trevligt, inte mainstream och den ska definitivt inte ligga på fucking Svensktoppen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar