fredag, februari 28, 2020

Fredagslistan 2020, vecka 9: Blood Spore

God afton.

Idag ska vi ta en närmare titt på en EP som gått mig förbi under det gångna året, nämligen BLOOD SPOREs utmärkta "Fungal Warfare Upon All Life". Femte april 2019 såg detta alster dagens ljus på svenska Blood Harvest Records, ett för övrigt föredömligt skivbolag för allehanda bra metal.  EPn går in i kategorin dödsmetall, består av tre spår och handlar om svamp, blod och blodiga svampsporer. Klockrent!


Ljudmässigt har vi att göra med doomiga riff, lite göttig tremolo och trummor som går i mellantakt. Lägg till det en sånginsats med en härligt rutten klang, lite melodiösa hookar och en hyfsat tillbakahållen produktion så har vi fått oss en veritabel pärla till platta. Det som ger en extra guldkant tycker jag är tematiken. Jag finner det rätt imponerande att lyckas göra svampar till något angeläget och majestätiskt, exempelvis som i den här textraden:

"They cannot take shape
Without human blood
Undecayed power of the masters of this world
Revealed to be fathomless, central, supreme
Creation of the keys to the gates of yog sothoth
Terrifying tentacles will purify the realm"


Fem av fem kantareller från mig. Med detta önskar jag er en fenomenal fortsatt fredag.

/Susanne

Fredagslistan 2020, vecka 9: Blood Spore

fredag, februari 21, 2020

Fredagslistan 2020, vecka 8: Diverse osorterat

Gott folk!

De gångna 2 veckorna har jag vid sidan av mitt recensionslyssnande lyssnat ganska planlöst på en del nytt och en hel del gammalt. Därför blir veckans fredagslista därefter.

Vi kör!

Såklart dyker PSYCHOTIC WALTZ upp i listan. Jag är djupt imponerad av det här bandets musik som jag tycker lämnar mig med känslan av att jag vill ha mer av den hela tiden. Det går sannerligen att sjunka ner i tonerna som skapas av det här bandet. Svårt beroendeframkallande!


Hamnade i en grav TNFO-period under den här veckan! Ja, de har ju släppt nytt material, och nästa vecka kommer ju hela skivan, men ni får stå ut med att jag envisas med att peta in Jennie som ju är så satans bra! Sånt underbart tillbakalutat sväng, en helt underbar refräng, och sticket är ju hårresande ljuvligt!




Det här bandet lirar någon sorts punkig post metal som jag gillar skarpt i vissa delar. Jag hittade bandet på Bandcamp för 2 år sedan kanske, och blev till mig över Great Falls Beyond Death. I veckan så väcktes suget efter låten igen, och ja, den håller än.

Jag tycker att KVELERTAK kan slira lite hit och dit i kvalitet. Under en period tröttnade jag helt på bandet. Men när de får till det, då brukar de vara helvetiskt bra. Som på Båtebrann från nya "Splid" som svänger på ett helt underbart sätt. Den har också fina sångharmonier, och ett otroligt snyggt gitarrsolo.



Avslutar med en klämkäck dänga av DIALITH som jag knarkat ner mig nästan oförsvarligt mycket på under de här månaderna. Jag verkar inte kunna få nog av det här bandets rent episka symfoniska power metal, och jag tänker inte ge mig - helt uppenbarligen - förrän alla gör mig sällskap i dyrkande av detta band, haha!

Ha en fin helg!


/Martin

måndag, februari 17, 2020

Martins måndagsmeck 2020, vecka 8: Psychotic Waltz

Gott folk!

Det har ju blivit en hel del teknisk döds i meckighetstipsandet, så idag tänkte jag att det blir ändring på det. PSYCHOTIC WALTZ är ett underbart progressivt metalgäng som nu, synbarligen till mångas förtjusning, har återuppstått med sin originaluppsättning.

Och jag kan väl förstå folks ysterhet när jag lyssnar på "The God-Shaped Void", för satan vilken fantastisk platta detta är! Den har det mesta av vad en kan begära av en progressiv platta: musiker som nailar in sina insatser med ena handen bakbunden, underbar produktion så du kan höra allt teknisk mumma, och helt asgrymma låtar. Ja, ni får avgöra själva. För egen del så misstänker jag att jag kommer att knarka ner mig svårt i den här skivan under den kommande veckan.

/Martin

fredag, februari 14, 2020

Fredagslistan 2020, vecka 7: D-takt, hockeyrefräng och dyrka Satan

Gomorron. Idag ska vi ta en titt på vad 2020 erbjuder hittills i fråga om fart och fläkt, mangel och dyrk. Således heter listan i all logisk enlighet; D-takt, hockeyrefräng och dyrka Satan. Vi kör!


Första låten heter The Lie och bandet som skapat denna veritabla käftsmäll till bit lystrar till namnet SKUMSTRIKE. SKUMSTRIKE är en trio som har härjat i Montreal sedan 2017 och under den tiden släppt exakt en demo och två EP's. "Execution Void" är det senaste alstret, en EP i kassettform, signerat Caligari Records och här bjuds vi på en alldeles utmärkt rå kängpunk som lutar åt speed metal-hållet. Det här gör mig rent ut sagt så djävla glad!




Nästa gäng till rakning är brutaldödsbandet TZUN TZU, ett gäng luttrade australiensare som hållit igång sedan 2003 och som har en faiblesse för asiatisk historia. TZUN TZU är nämligen en alternativ stavning på Sun Tzu, en kinesisk general som levde mellan 544 och 496 BC och som även skrev den hyfsat kända boken "Stridskonsten" om militär strategi. Detta om detta,  "The forbidden city" heter deras nya EP som jag valt titelspåret ifrån till dagens lista. I den serveras fina blastbeats, murkigt muller, galopptakt och en skön variation som jag tycker ibland saknas hos brutaldödsen.



SERPENT NOIR härnäst. Det här är en för mig helt ny bekantskap från Athen inom kategorin ockult black metal. Däremot är "Death Clan OD" deras tredje fullängdare och för hobbymagikern kan nämnas att den tar inspiration från Ordo Draconis, ett begrepp som ofta förekommer hos sällskapet Dragon Rouge, instiftat av Thomas Karlsson någon gång i slutet av -80talets Stockholm. När det kommer till black metal som handlar om magiska ordenssällskap är det ju mer eller mindre omöjligt att inte dra paralleller till DISSECTIONS mästerverk "Reinkaos". Riktigt så bra är inte SERPENT NOIR men jag lyfter ändå på min imaginära häxhatt för detta.



Vi traskar vidare i minnenas allé med COFFIN CURSE från Chile och deras första fullängdare "Ceased To Be". Detta mina vänner är en old school dödsmetall-riff-fest utan dess like och få saker i denna värld är ju bättre än just det. Gitarrerna står i fokus förstås men jag vill även slå ett slag för de vokala insatserna som låter precis så kräksgrowliga som man förväntar sig. Bra logga, rimlig produktion och god allsångsfaktor. Och gitarrsolon som faktiskt känns relevanta snarare än bara ren instrumentonani. Fem av fem gistna lik från mig.


Slutligen kommer Norges bidrag i listan - NATTVERD och plattan "Styggedom" - som släpptes i januari på Osmose Productions. Youtube-länken jag valt leder till hela albumet men det får det vara värt med titlar som Slakt dem, der de loeper hoedeloese rundt baalet, Heksebrann och Guds djevelske naervaer. Det är kallt, atmosfärisk och hyfsat platt musik vi bjuds på och det är ju exakt vad man förväntar sig av ett blackband från Bergen med mycket historia att leva upp till. Jag tycker att de lyckas riktigt bra, enda egentliga invändningen är att de kunde ha skruvat upp punkigheten och plockat ned rockinfluenserna ett par pinnhål för en råare ljudbild.  

Detta var allt från mig för idag. Må ni nu ha en helg utan större missöden, klavertramp och fadäser.

/Susanne

Fredagslistan 2020, vecka 7: D-takt, hockeyrefräng och dyrka Satan

måndag, februari 10, 2020

Martins måndagsmeck 2020, vecka 7: Hannes Grossmann

Gott folk!

Idag tipsar jag om en gruvligt begåvad trummis - Hannes Grossmann. Som alla verkligt bra trummisar inom den tekniska foran så jobbar han i flera band. Och hinner dessutom med att skriva egen musik som sannerligen inte går av för hackor. Tre skivor har tysken släppt i eget namn, och ni kan dyka ner i vilken som helst av dem.
På senaste plattan "Apophenia" så utvecklar han dock sin musik något. Det är mer melodier, och större variation än tidigare, och det tycker jag är bra. Att han dessutom inte tar över låtarna med sitt, såklart, bländande trumspel är bara att berömma.

/Martin

fredag, februari 07, 2020

Fredagslistan 2020, vecka 6: Dansk död!

Gott folk!

Det är ingen direkt hemlighet att vårt västliga grannland Danmark har en metalscen som sannerligen är uppe på en rent makalös nivå dessa dagar. Det är heller ingen hemlighet att i alla fall jag uppskattar väldigt många av de band som de senaste åren har kavlat ut fantastiska skivor och som har gett scenen nytt friskt blod.

I veckans fredagslista så kollar jag in fem band inom den danska dödsmetallen som jag tycker är värda er tid och uppmärksamhet.

Vi kör!

DAWN OF DEMISE från Silkeborg. Ett oerhört sympatiskt band med lika delar tyngd som fart i sin metal. Drivs framåt av en fantastisk trummis vid namn Bastian Thusgaard som också lirar i SOILWORK. Det här gänget har varit igång ganska länge, sedan 2003, och om ni får chansen att se dem live så ta den - det här bandet lirar tajt som bara den.


Ytterligare ett band från Silkeborg - vad fan har de i den staden som gör att folk lirar bra metal?
Av de band jag ser fram emot att få se på årets Copenhell, där står min nyfikenhet som högst när det kommer till XENOBLIGHT. Här är det fokus på fart - det är massivt med tvåtakt - och rejält bra driv i riffandet.

Nu drar jag ner på tempot rejält. KONVENT lirar en underbart tung och murken dödsdoom som, om ni frågar mig, går en ljus framtid till mötes. Det är njutningsfullt smärtsamt att lyssna på det här bandets hittills enda skiva som kom tidigare i år.

KONKHRA är åldermännen i veckans lista - de startade redan 1990 - men har stadigt kavlat ut sin metal regelbundet med ett längre uppehåll mellan 2009 och förra året då en ny skiva kom. KONKHRAs musik känns väldigt hemtam och trevlig.




Avrundar listan med lite melodiska tongångar från APHYXION som har ett underbart driv i sin metal. Just deras fina känsla för melodi gör att jag har återkommit till det här gänget sporadiskt under åren.

/Martin

måndag, februari 03, 2020

Martins måndagsmeck 2020, vecka 6: Contrarian

Gott folk!

Idag tipsar jag om CONTRARIAN, ett band som härstammar från staden Rochester i delstaten New York. Det här gänget har inte legat på latsidan, utan sett till att det kommit en skiva varannat år sedan debuten "Polemic" 2015. Senaste alstret "Their Worm Never Dies" är en skiva som rimligen aldrig hade kommit ut om inte medlemmarna knarkat ner sig svårt på DEATH och CYNIC. Detta är således inte det mest originella progressiva death metalbandet som finns, men hantverket är fint nog för att jag ska vilja tipsa om bandet. Det svänger och bänder åt alla möjliga håll, och jag tycker att ni ska hålla öronen spetsade lite extra på det fina basspelet av Bill Bodily som ligger fint i mixen.

/Martin